Det var meningen att vi skulle äta fondue i söndags kväll när Emma och Kaiza var här. Jag och Benni tänkte gå och handla allt redan på fredagskvällen, så att det var gjort, och dessutom är affärerna ju som bekant stängda på söndagar. Vi tog fram fonduesetet från vitrinskåpet för att kolla vad man behöver för att tända makapären. Något saknades. Fonduegafflarna! Hmm, var kunde de vara, var kunde de vara? Även om ingen har talat om för en om man ska leta på fågel-, fisk- eller mittemellannivå så kan det tyckas ganska enkelt att hitta några fonduegafflar här i lägenheten, den är ju ändå inte såå stor och fonduegafflar förvarar man ju inte var som helst, eller? Vi letade och letade och letade. Vi letade oss galna, i en timme. De fanns ingenstans, INGENSTANS! Och inte heller är det särskilt hjälpsamt att fråga sina grannar när man bara har två stycken och den ena inte äger några fonduegafflar och den andra inte är hemma så att man kan fråga. Thomas Philipps kunde inte heller hjälpa oss. Det blev bakad potatis i söndags, och fonduegafflarna lyser fortfarande med sin frånvaro. Något annat som också lyser här (utan frånvaro) är solen. Lagom till Emmas och Kaizas hemfärd, som började igår morse, kom den fram igen. Desförinnan har den hållit sig borta oförskämt länge och det duggregnade nästan konstant sedan mina systerystrar anlände. Vi gjorde det bästa av det ändå, och det var perfekt att ta med dem till Thermalbadet, men det är en annan historia.