Det schwäbiska köket - Linsen mit Spätzle und Saitenwürstle

Ikväll lagade vi Linsen mit Spätzle und Saitenwürstle. Jag älskar det schwäbiska köket! Den här rätten ser kanske inte mycket ut för världen, men det är den! Och mätt blir man! Ändå traskade Benni till frysen direkt efter att han hade ätit upp och tog ut och tryckte i sig en Magnumglass. Min mage hade gråtit i några timmar om jag hade gjort detsamma. Förutom maten så älskar jag för övrigt den schwäbiska dialekten. Benni pratar just nu med sina föräldrar i telefon och har automatiskt växlat till sin modersdialekt. Det är ett av tillfällena jag har att höra honom prata schwäbiska. Andra tillfällen är t.ex. när han är trött eller upprörd.
 
Tillbaka till maden. Rätten består av linser, spätzle och kokt korv. Mumma! Att koka linser är lite av en konst i sig, så än så länge är det Benni som står för den biten. Spätzle är en slags sydtysk pasta. Degen (som ni ser på bild 1) består av spätzlemjöl (vanligt går också bra men vi hade fått en massa (sjukt mycket) olika sorters mjöl av Bennis mamma och däribland spätzlemjöl), vatten (blandat med litta öl funkar det med, det har jag testat andra gånger), ägg och ca 100 nypor salt. Degen, eller om det nu är en smet, ska sedan pressas ner i kokande vatten, se bild 2. Det ni ser bredvid degen är alltså en spätzlepress (oooh, nu utökar vi ordförrådet). Denna guds gåva till den tyska Hausfrauen har jag för övrigt fått i julklapp av Benni för ett par år sedan. Inget konstigt alls med det inte, eller? Ville han säga mig något speciellt med det? Skämt och sido så blev jag jätteglad för den. De färdiga spätzlena flyter själva upp till ytan när de är klara och det går på ett nafs! Linserna är kokta med bland annat lök och bakon. Vanligtvis brukar vi ha morotstärningar i också men den sista moroten använde vi till middagen idag. Blev hur gott som helst utan. Spätzle går naturligtvis att köpa färdiga också, så att det bara är till att koka dem som vanlig pasta, men det är inte samma sak. Eier-späzle finns det också. De är gjorda med extra mycket ägg. På den sista bilden ser ni resultatet! Vad mer kan man önska sig? Framför allt efter en joggingrunda. Guten Appetit! Eller på schwäbiska: En Guada!
 
Nu återstår bara att se vad Bennis mage tycker om två timmars handbollsträning.
 

 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera:

Namn:
Kom ihåg mig

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback