Herr Nothelfer kom aldrig hit. Min egen hantverkare tog tag i saken själv och nu är vasken åter droppfri. Dags att laga maaad. Benni föreslog att vi skulle prata svenska medan vi lagade maten. Det innebär att jag pratar svenska med honom och han svarar hur han vill, dvs. mestadels på tyska. "Nu behöver jag tre dl krossade tomater". "Nu kokar det över". "Kan du diska denna?".  Det är kul, men svårt. Det är svårt att prata svenska här. Av någon anledning överartikulerar jag allt och det blir ett annat uttal och flyt än när jag pratar med någon som pratar svenska tillbaka. Men jag är stolt över honom och det är som sagt skoj! Även "paraply" blev ett av dagens ord. Det ösregnar nämligen ute. Egentligen kan han det ordet, men allt kan inte sätta sig i minnet första gången och det finns ju en hemlig kanal som går från ena örat och leder direkt ut ur det andra. Det blev lax stroganoff ala Tina Nordström. Hennes kryddblandning "Jättegott" har jag importerat direkt från Sverige. "Vad vill du ha för bestick?". Jag visste redan svaret. "Sked". Vad det än är för maträtt (förutom om det verkligen behövs en kniv) blir det sked för hans del. Det är väl lättare att sleva i sig maten på det sättet. Benni hade nog hamnat på top 5 i världen när det gäller att äta snabbast och fast att han säger att han inte är så hungrig innan maten äter han som om han inte fått mat på tre veckor eller vore rädd att någon ska ta maten ifrån honom. Jag är kanske likadan själv. På vår första dejt som hade med mat att göra (kinarestaurang i Tübingen) ansträngde han sig för att inte äta alltför snabbt.