I söndags morse var det dags för Schwedenprocession nr. 1 här i Überlingen.

Procession = högtidligt festtåg.

 

Det var en gång....

Under Trettioåriga kriget belägrades Überlingen åren 1632 och 1634 av svenskarna. Ca. 2000 borgare och bönder från Überlinge (inkl. förstärkning från städerna Bregenz och Konstanz) stod upp mot ca. 5000 svenskar. Man bestämde att när svenskarna äntligen drar sig tillbaka, ja då ska man för all evighet fira med ett högtidligt festtåg.

Och på den vägen är det. Man höll vad man lovade och än idag (två gånger om året sedan 1635) traskar det högtidliga festtåget med en silvrig "Schwedenmadonna" i spetsen genom Überlingen som en påminnelse om de svenska överfallen och belägringarna. Kvinnor och flickor klädda i speciella dräkter leder tåget, som börjar efter en gudstjänst i kyrkan, och följs av borgarskapet, präster och Oberbürgermeisterin med stadsråd. Män med svärd och historiska uniformer ansluter sig. Svärden är den viktigaste rekvisitan i deras "Schwerttanz" (svärddans).

 

Svärddansen utförs i anslutning till avslutningen av den andra Schwedenprozessionen (sön 13 juli). Trummor och andra musikinstrument ljuder under Tiden och en av karnevalens huvudfigurer dyker också upp.

 

I söndags morse var det dags för Schwedenprocession nr. 1 här i Überlingen. Orkestern hördes in i lägenheten genom stängda fönster och då och då hördes kanonerna skjuta. Eftersom att jag dagen innan tagit mig igenom ett halvmarathon (med ett Sverigesvettband i högsta hugg runt handleden) var jag inte särskilt pigg på att ta mig ner till stan (Gudstjänsten började kl.8 och tåget började sin marsch vid 8.45) innan jag skulle jobba kl.12.15. Kanonerna tycktes aldrig sluta skjuta och ett tag trodde jag att de inte skulle ge upp förrän jag visade min nuna där nere.

Dagen efter flydde jag fältet, och landet.

Linda mötte upp mig i Paris.

 

Parentes. Efter loppet, på kvällen, var jag, Benni och hans päron ute och åt i vinkällaren här i Überlingen. Det roliga är (sådär dagen innan Schwedenprozessionen), att på en av vintunnorna i väggen (Det Finns bilder på allihop och den här var precis bredvid oss) var en stadsmur och ett hus avbildat. Tillsammans försökte vi tyda den gamla skriften och kom ganska snabbt kom vi fram till att det stod "Denna port förstördes av Svenskarna år xxxx.)

 

 

Jag ser fram emot Schwedenprozession nr. 2 (med svärddansen) och tills dess ska beslut tas om jag ska gå ner med eller utan svettband.

 

När jag kom hem från Paris igår sa Benni att jag fått post medan jag varit borta. Ett "diplom" från halvmaran med namn, tid och pacering hade landat i brevlådan. I medföljande brev stod att eftersom jag inte varit närvarande vid prisutdelningen blev jag nu tillskickad priset för andraplatsen i min åldersgrupp (Det var inte många, men det är trevligt ändå.) Benni kunde varken hitta en handduk eller en pokal ( som jag fick efter loppet här i Überlingen i oktober) i det platta kuvertet och efter en liten stund hittade han mitt pris - en inträdesbiljett till apberget. Han hade varit tvungen att skratta. För mig, som har tjatat om det därade apberget sedan jag fick nos om ét, var det det perfekta priset. Antagligen har alla andra (i min åldergrupp) redan varit där, eftersom de flesta som var med i loppet är härifrån trakterna, eller så har man (när man ingår i min åldersgrupp*) inget som helst intresse av att besöka apberget och mata aporna med popcorn.

 

*Jag vet inte riktigt åldern på min åldersgrupp.